Mikroorganismer och probiotika

Det probiotiska synsättet och mikroorganismens historia

Människans relation till mikroorganismer är uråldrig. Hälsoeffekter från levande bakterier i

maten beskrivs redan i gamla testamentet och fermenterad mjölk gavs till barn och under

konvalescens i det antika Grekland och i Romarriket.

År 76 f Kr rekommenderade den romerske historikern Plinius intag av jästa mjölkprodukter

vid magtarminfektioner. Det probiotiska synsättet grundlades senare av Eli Metchnikoff vid

Pasteur-institutet i Paris år 1908.

Vad är probiotika?

Ordet probiotika myntades redan 1965, men kommer ursprungligen från grekiskan och

betyder ”för livet”. Världshälsoorganisationen WHO har senare definierat ordet och dess

betydelse som; "Levande mikroorganismer som när de administreras i tillräcklig mängd ger

värden hälsofördelar".

Probiotika står som värd för flera typer av mikroorganismer:

Mjölksyrabakterier (Laktobakterier) - en typ av probiotika med förmågan att bl.a. genom

jäsning omvandla sockerarter till mjölksyra.

Bifidobakterier - en typ av probiotika med särskilt hög förmåga att bl.a. producera organiska syror, s.k. SCFA (short chain fatty acids), vilka bidrar till att stärka tarmslemhinnans barriär.

Kriterier för probiotika

För att en bakteriestam eller en jäst ska kvalificera sig som probiotisk behöver den uppfylla

uppställda kriterier:

  • Ska vara karakteriserad.
  • Vara säker för användaren.
  • Vara levande vid intag och förbli levande i tarmen.
  • Klara lagringsförhållanden.
  • Ha bevisade hälsoeffekter.

Bakterier trivs på olika ställen i tarmen

Olika faktorer påverkar var i tarmen probiotiska stammar väljer att etablera sig, såsom pH-

värde (surt eller alkaliskt), syrenivåer och typen av bakterier i tarmfloran. Vissa områden,

som tunntarmen har mer syre och ett lägre pH-värde, medan andra områden har lite eller

inget syre, exempelvis vissa områden i tjocktarmen, vilket gör dessa områden lämpliga för de

bakteriestammar som inte behöver syre för att överleva.

Stödjer tarmens mikrobiella balans

Probiotiska bakterier har möjlighet att stödja tarmen på flera olika sätt. De producerar

organiska syror och stimulerar slembildning, vilket gör miljön ogynnsam för

sjukdomsframkallande bakterier, samt hjälper vår matsmältning och stödjer vår

immunsystem.

Inte tillåtet

I Sverige är det inte tillåtet att benämna bakterier och jäst som probiotika, oavsett om de

uppfyller de uppställda kriterierna eller inte. I stället benämns alla de bakterier och

jästsvampar som har hälsoeffekter som Mjölksyrabakterier eller Mjölksyrajäst. Benämningen

är egentligen inte korrekt, då inte alla bakteriesläkten producerar just mjölksyra.

Lär dig mer om magen

S.Boulardii - Den probiotiska jästen som räddar semestern

Året är 1923. Den franska mikrobiologen Henri Boulard är på genomresa i Sydostasien och hamnar mitt i en koleraepidemi. Han upptäcker att lokalbefolkningen gör té på skalet av litchi- och mangostanfrukt för att lindra den akuta diarré som koleran ger, vilket gör honom nyfiken..

Lär dig mer om magen

Vikten av att äta mjölksyrabakterier

Dålig kosthållning och ett levnadssätt med hög stress utsätter tarmfloran för stora utmaningar. Man vet idag att tarmflorans artrikedom och bakteriemängd påverkas av hur vi lever och vad vi äter och att ju större artrikedom tarmfloran har, desto bättre motståndskraft har vi motsjukdom och obalans.

Lär dig mer om magen

De lilla barnets viktiga tarmflora

Tarmfloran etableras och utvecklas gradvis i olika stadier under dessa 1 000 dagar. Mångfald och sammansättning i tarmfloran påverkas av flera faktorer..

Lär dig mer om magen

Mikroorganismer och probiotika

Ordet probiotika myntades redan 1965, men kommer ursprungligen från grekiskan ochbetyder ”för livet”. Världshälsoorganisationen WHO har senare definierat ordet och dessbetydelse...

Lär dig mer om magen

Säkrad överlevnad och patenterade skyddstekniker

Egenskaperna och aktiviteten hos mjölksyrabakterier beror på deras på deras livsduglighet i mag-tarmkanalen hos värden där de primärt verkar.

Lär dig mer om magen

Resesällskapet som kan rädda semestern.

När man reser finns det risk för att magen kommer i olag och semestern får tillbringas på toaletten. Men med rätt förberedelser kan risken minskas, eller helt utebli

Lär dig mer om magen

Orolig mage

Störningar i mag-tarmkanalen – eller ”orolig mage” – är dessvärre ett utbrett problem idag.

Lär dig mer om magen

Om tarmen och mikrofloran

Tarmen är gränsen mellan utsidan och insidan av kroppen och också kroppens viktigaste område för kontakt och utbyte.

Lär dig mer om magen

Om mjölksyrabakterier

Mikroorganismer finns överallt på jorden och i såväl människor som djur. I allt vatten, i luften vi andas och i maten vi äter.

Lär dig mer om magen

Ballongmage, uppblåst och gasig - vanligaste magbesvären hos svenska kvinnor.

Ballongmage, uppblåst och gasig är de absolut vanligaste magbesvären hos svenska kvinnor.

Lär dig mer om magen

Karakterisering visar bakteriestammarnas speciella egenskaper.

Det finns många olika stammar av exempelvis Lactobacillus acidophilus, men alla har inte samma egenskaper, utan påverkar sin miljö på olika sätt

Lär dig mer om magen

Våra tillverkare

1934 grundades Institut Rosell av mikrobiologen Dr José Maria Rosell och Dr Edouard Brochu och står idag som pionjärer för utvecklingen av probiotika i världen.

Lär dig mer om magen

Magbarometern berättar hur svenska magar mår.

70% uppger att de haft olika typer av magbesvär den senaste 12 månadersperioden.