Kontakt
Kontakta oss gärna om du har några frågor om LactiPlus.
Konsumentkontakt
Fyll i formuläret nedan - vi återkommer till dig så fort vi kan.
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
Vanliga frågor och svar
Nedan ser du vanliga frågor och svar om LactiPlus och använding av produkterna.
Vilken tid på dagen ska man inte mjölksyrabakterier?
Det är alltid bättre att inta mjölksyrabakterier till måltid. Maten ger en buffrande verkan i den sura magmiljön, och minskar på så sätt surhetsgraden i magen. Eftersom mjölksyrabakterier är känsliga för lågt pH, är det bättre att ta dem när magens pH är som högst, d.v.s under måltider.
Vilken är den rekommenderade dagsdosen för mjölksyrabakterier?
I de flesta studier på människa har man använt dagsdoser på mellan 1-10 miljarder levande bakterier, och ibland ännu mer. Tyvärr finns inga studier som visar om lägre nivåer skulle vara tillräckliga. Egenskaperna är dessutom stamspecifika, vilket gör generaliseringar för produkter med mjölksyrabakterier svåra att göra.
Varifrån kommer mjölksyrabakterier?
Mjölksyrabakterier kan isoleras från fermenterad mat, grönsaker eller från människa. Dessa kan inte kolonisera vår tarm permanent, studier visar att oavsett ursprung fäster mjölksyrabakterier en kort tid i tarmen, generellt sett mellan 2-10 dagar.
Vad bör man veta innan man väljer ett tillskott av mjölksyrabakterer?
Då olika stammar av mjölksyrabakterier har olika egenskaper, är det viktigt att veta att stammen är karakteriserad på rätt sätt. Det vet man genom att stammen är benämnd med släkte, art och stamnamn. En bra produkt med mjölksyrabakterier skall alltid innehålla väl identifierade och dokumenterade stammar, vara säker för användaren, innehålla levande bakterier, klara lagringsförhållanden, förbli levande i tarmen och kunna motstå magsyra och gallsalter.
Vad består kapselmaterialet av?
Kapseln är vegetabilisk och gjord av HPMC – hydroxipropylmetylcellulosa.
Vad är mjölksyrabakterier?
Mjölksyrabakterier är levande mikroorganismer som antingen kan vara bakterier (Lactobacillus, Bifidobacterium) eller som jäst (Saccharomyces Boulardii).
Kan mjölksyrabakterier intas under graviditet?
Inga biverkningar har rapporterats med gravida kvinnor som tar mjölksyrabakterier, men som regel bör man alltid rådfråga sin barnmorska eller läkare vid intag av kosttillskott.
Kan mjölksyrabakterier intas av barn?
Det finns ingen åldergräns för intag av mjölksyrabakterier då de finns naturligt i kroppen. I litteraturen är dock intag av mjölksyrabakterier ansett som säkert för barn och kan tas med samma försiktighetsåtgärder som för vuxna.
Kan jag öppna kapslarna och strö innehållet på min mat?
Ja, alla stammarna i LactiPlus är behandlade med en patenterad skyddsteknik för att motstå magsyra och gallsalter, vilket gör att du kan strö innehållet i kall mat, exempelvis i din yoghurt eller fil på morgonen.
Hur skiljer sig flerstamsprodukter från produkter med endast en stam?
Tarmfloran har ett mycket komplext ekosystem och innehåller mer än 1 000 olika bakteriearter. Olika bakterier trivs i olika delar av tarmkanalen beroende på pH-värde och syrehalt. Enstaka stammar kan inte fästa i tarmens alla delar.
Hur ska mjölksyrabakterier förvaras?
Det är alltid bättre att förvara sina mjölksyrabakterier svalt och torrt. Det är dock inte alltid möjligt, Lallemand Health Solutions har därför utvecklat ett flertal teknologier för att öka hållbarheten för sina bakteriestammar, men mjölksyrabakterier bör inte utsättas för extrema temperaturer över 30°C eller stark fukt under lång tid, eftersom det dramatiskt kommer att påverka deras överlevnad.
Hur regenereras de frystorkade bakterierna i mag-tarmkanalen?
Mjölksyrabakterierna är frystorkade och därmed inaktiva för att kunna överleva under lång tid i kapseln/förpackningen. I tarmen hittar de emellertid all fukt och näring de behöver för att återfå sin aktivitet.
Hur kan LactiPlus hjälpa mot ballongmage?
Tack vare LactiPlus sammansättning med tillskott av kalcium, får matsmältningsentzymerna hjälp att fungera som de ska. Och när matsmältningen fungerar, minskar risken för att magen ska krångla och ge besvär som t ex ballongmage, orolig matsmältning, gaser, bullrande mage, magknip eller en uppblåst känsla. Matsmältningsenzymerna arbetar i hela matsmältningssystemet, ända från munhålan, via magen, ner i tunntarmen. Både mage och tarm kan alltså fungerar bättre
Har mjölksyrabakterier några biverkningar och finns det människor som inte ska ta dessa?
Mjölksyrabakterier har i studier inte visat några biverkningar, och anses säkra att ta även om ett fåtal individer upplevt en tillfällig ökning av gasbildning till en början. Försiktighetsprincipen gäller dock även här, personer som nyligen opererats, har blodiga diarréer eller med allvarlig form av nedsatt immunförsvar bör endast ta mjölksyrabakterier efter råd av läkare.
Har alla mjölksyrabakterier samma egenskaper?
Nej, egenskaperna är stamspecifika. Två stammar av exempelvis Lactobacillus rhamnosus kan ha helt olika egenskaper, därför är det viktigt att veta vilken stam som ingår i produkten och vilken dokumentation den stammen har. Lactobacillus är släktet, rhamnosus är arten. Namnet får stammen av de som upptäckte den eller av ägaren till den specifika stammen. Till exempel: Lallemand Health Solutions sin stam Lactobacillus rhamnosus Rosell-11.
Finns det vetenskapliga bevis för att LactiPlus kan fungera?
European Food Safety Authority (EFSA) ligger bakom den vetenskapliga sammanställningen som visar att det kalcium som finns i LactiPlus har förmågan att stimulera matsmältningsenzymerna så att de får viktig hjälp för att fungera.
Finns det risker med att ta för mycket mjölksyrabakterier?
Biverkningar från höga doser av mjölksyrabakterier har aldrig rapporterats, inte ens med doser på hundratals miljarder per dag.
Bör jag äta LactiPlus i samband med antibiotikabehandling?
Man har vetenskapligt kunnat visa att en antibiotikabehandling – som syftar till att slå ut bakterierna som är orsak till sjukdomen – även påverkar bakterierna i tarmen. Effekten blir att skadliga bakterier ”tar plats” i tarmen, vilket bl a kan orsaka diarréer. Man har inte forskat speciellt mycket på om detta kan förhindras genom att man äter levande mjölksyrabakterer, även om det kan låta logiskt. Dock har man i en svensk studie sett positiva effekter. Man visar där att tillskott av vissa mjölksyrabakterier har förmågan att minska risken för att de skadliga bakterierna tar överhand och orsakar diarréer i samband med antibiotikabehandling (Klarin et al. 2008).
Är bakterier skadliga?
En bra fråga, eftersom bakterier finns överallt! De finns i luften vi andas, i vattnet, i jorden, i vår mat och i vår kropp. Kroppen hyser ett helt mikrouniversum och består av 100 000 miljarder bakterier som lever på vår hud, i vår mun och näsa, i vår mag-tarmkanal och i våra urinvägar. Den största mängden bakterier finns i tarmen och utgör det man kallar för tarmflora. Där lever och växer de, och bidrar bl.a till att vårt immunsystem fungerar så att vi lättare kan motstå infektioner. Det finns också skadliga bakterier såsom Salmonella, Listeria och Clostridium difficile som orsakar infektioner och ibland sjukdom. Vissa bakterier producerar också skadliga biprodukter under sin tillväxt.